swagjustinb

JUSTIN's POV

 

Jag satt på sängen i mitt hotellrum och zappade mellan kanalerna samtidigt som jag kände mig deppig över att jag precis förlorat efter en av de bästa röster jag nånsin haft som förband. Hon hade tydligt visat att hon inte skulle följa med under några omständigheter och jag har gett upp. Jag vet att Scooter skulle hitta ett nytt förband, men det kunde inte bli lika bra som Ariana. Hon hade bemött publiken med sådan glädje, sådan storm, kört på vad hon trodde och inte visat några tecken alls på orolighet. Hon var perfekt. Jag skakade av mig tankarna och reste på mig för att ta en dusch.

Duschen hjälpte mig att rensa tankarna och jag kände mig som ny igen. Jag blåste håret, satte på mig ett par mjukisbyxor och en keps innan jag lämnade badrummet för att mötas av en shock. Jag blinkade några gånger innan jag verkligen insåg att det lysande röda håret och bländande vit leendet och de bruna ögonen, allt det verkligen var framför mig. "Förlåt Justin för att jag inte gav det en chans" kom det ut ur hennes mun och jag kramade om henne i en välkomnande chest.

ARIANA's POV

"Varför kunde du inte vara med i mitt crew från början?" vi hade förflyttat oss till soffan med en varsin läsk och massa chips. Ingen av oss var så intresserade av filmen som visades på tv utan vi satt och pratade med varandra. Jag blev plötsligt nervös och visste inte hur mycket jag skulle berätta. Jag kom på mig själv med att tänka ut olika ursäkter i huvudet innan jag kom på att jag faktiskt var en del av justins crew nu, vi kommer att vara med varandra under en lång tid och då funkar det inte om jag ska hålla på och ljuga. "Jag är 16 år" Justin tittade oförstående på mig, "och?" han nickade åt mig att fortsätta. Jag började om i mitt berättade med en skakig röst, "Jag kom till LA av en anledning Justin. Jag bodde i Manhattan med min mamma och pappa, eller mest min pappa, mamma var bara hemma någon gång i månaden. Hon reser väldigt mycket med sitt jobb. Jag hade underbara vänner som jag lämnade bakom mig när jag reste hit." jag stoppade en stund för att ta några lugnande skakiga andetag. "Varför åkte du hit då?" Justin såg förvirrad men ändå förstående ut på något sätt.                                        
"Kom jag ska visa dig något." Jag drog med Justin in i badrummet och drog upp dimmern på högst så det var äckligt ljust där inne. Justin stod framför mig och blev lite förvånad när jag drog av mig tröjan framför hans ögon innan han drog efter andan. "Vem har gjort allt det här?" frågade han samtidigt som han löst drog sina fingrar över ärr och dunkna blåmärken på revbenen som sedan spred sig ut över ryggen. "Min pappa är ingen att lite på" sa jag tyst och kände hur tårarna var påväg. "Förstår du Justin, jag hade ingen jävla person som kunde skriva under de där papperna som Scooter hade." Tårarna brast ut och Justin drog mig in i sin famn och strök mig över min nakna rygg.                                                 
"Men, hur kan du följa med på touren då?" viskade han lugnt. Jag berättade för honom om mamma och han log milt mot mig när jag berättat klart. "Kom vi går och lägger oss, imorgon flyttar vi våra saker till bussarna och åker vidare till San Fransisco." Jag log mot honom innan jag gick för att byta om till sovkläder och gick och la mig.

kommentera vad ni tycker! jag har prao och konfa och dans och hästen, allt på en gång nu för tiden så det är svårt att hinna ikapp ed skrivandet ibland! förlåt!  pusss

ARIANA's POV

Jag hade strosat runt ett tag för att ta in allt som hänt de senaste dagarna, hur allt vart så bra och hur det sedan krossades, innan jag bestämde mig för att äta middag på ett trevligt litet ställe med inte så mycket folk på. Jag hade mina väskor bredvid mig där jag satt i en skinnsoffa och åt på min mat jag beställt. Justin hade försökt att få tag på mig men jag ignorerade hans samtal, jag kunde ändå inte följa med på turnén så det var ingen idé att jag ens lät honom försöka övertala mig. Efter det femte samtalet som jag ignorerat droppade det in ett sms från Justin istället.

"Snälla ring mig, jag måste få veta varför du inte följer med?" jag suckade och tryckte på den gröna luren samtidigt som jag satte mobilen mot örat.

"Varför inte?" var det första Justin sa och jag kunde inte gå miste om besvikelsen i hans röst. "Jag kan inte Justin, Jag måste ha målsmans godkännande, jag har ingen målsman som kan göra det godkännandet åt mig." han blev stum i luren och jag tog det som ett tillfälle i akt att lägga på. Jag la mobilen i ryggsäcken med ljudet avstängt för att slippa höra signal efter signal. Jag kände hur det sjönk ner bredvid mig i soffan och jag suckade tungt, kunde han inte bara inse att jag inte kunde följa med honom, det är jobbigt nog, som om han inte vet att jag verkligen vill följa med , men jag kan verkligen inte hur mycket jag än vill. Jag vände mitt huvud och fick en chock. Jag blev inte bemött av den personen jag trodde. Mina ögon vattnades och jag blev helt stum, vad gjorde hon här. Bredvid mig satt min mamma med en beskyddande are om mina axlar och en underlig blick.

"mamma" fick jag fram och hon drog in mig i hennes famn. "Jag har alltid vakat över dig gumman." jag frös till och släppte taget om henne. "Vad menar du?" fick jag fram och hon log snett mot mig och stök mig beskyddande över armen. " Ända sedan jag såg dig sitta på gatan i LA, när jag hörde din röst, jag visste att det var du, jag gick dit varje dag för att höra din röst. Jag vet varför du stack och jag ville inte förstöra din tid. Men en dag satt du inte på den där parkbänken längre, du var inte där när jag kom för att höra min dotter." mamma tittade plågsamt på mig och jag tittade ner i bordet för att undvika hennes blick. "Vad är det du behöver en målsman till?" sa hon efter en stunds tystnad.

När jag hade berättat hela historien för henne kastade hon sig i mina arma och  blev hur glad som helst. "Men gumman då, såklart du inte ska låta ett sådant tillfälle flyga förbi, ge mig den där Scooters nummer så ska du se att det fixar sig." Jag hade alltid trott att mamma aldrig funnits där för mig, att hon bara tänkte på sitt jobb. Men hon hade vakat över mig på sitt eget sätt och det kändes varmt inom mig att äntligen förstå att min mamma verkligen älskade mig. Jag gav mamma Scooters nummer och hon gick iväg för att få prata ifred.

"Du ska till Justins hotellrum, de stannar en natt till här i LA innan turnén fortsätter. Jag åker för att möta upp Scooter. Lycka till nu min älskade dotter." sa hon innan hon pussade mig på kinden, gav sig av och lämnade mig bakom sig. Jag tittade efter henne och när jag inte såg henne längre tog jag tag i mina saker och gick mede snabba trippande steg mot hotellet.


Chapter 14 ute nu, kommentera vad ni tycker :)

Det är nu det gäller, jag tittar nervöst runt om mig och tar in ett djupt andetag och jag känner enhand ta ett stadigt tag om min axel för att vända mig om. " Du är grym Ariana" med de orden från Scooter gick jag ut på den mörka scenen som långsamt tonades ljusare, skrik och ljus omringade mig och trängde in i mitt huvud. Jag skakade av mig all nervositet och tog bestämda steg till mitten av scenen och höjde micken till munnen. "hur mår ni LA?" skrek jag ut med skratt i rösten, ljuden runt om mig blev om möjligt ännu högre och jag skrattade till i mikrofonen innan jag började prata igen.                                              
"Jag heter Ariana Scott och det är en ära att stå på den här scenen idag, hoppas ni gillar det." med de orden hörde jag hur bakgrundsmusiken började och jag njöt av stunden på scenen. Det är detta jag alltid har drömt om, stå på en av de största scenerna av en anledning, jag hade blivit utvald av scooter och bara det var en ära.

 

Jag tackade publiken och gick in bakom scenen där jag blev bemött av kramar från alla håll och hur folk berömde mig för min röst.

"Lycka till" skrek jag efter Justin när han sprang ut mot scenen och det blev hysteriskt ute i arenan, jag stod bakom scenen och kunde inte slita blicken från Justin, det var en helt otrolig upplevelse. Efter jag stått där i ungefär en timme knackade någon på min axel och jag vände mig om och möttes av scooters varma leende. "Jag skulle behöva prata med dig, har du tid eller är du för uppslukad av lillgrabben där ute?" skämtade han till det,  jag skrattade mot honom och nickade. Jag följde efter Scooter till ett rum som såg ut som ett vardagsrum med tv och soffor. Jag satte mig ned i soffan mittemot honom och väntade nervöst på vad han skulle säga, jag kunde inte tyda hans ansikte vilket var lite skrämmande. "Vi vill verkligen ha kvar dig här i vårt crew, att du ska agera som ett förband åt Justin under hans turne." jag nickade, osäker på vart han ville komma. "så jag skulle behöva prata med någon av dina föräldrar eftersom du fortfarande inte har fyllt 18." nu var det kört, det var roligt, men det var once in a lifetime och jag får ta det som det är. Jag kände hur en tyngd sköljde sig över mina axar och jag kände mig deppigare än nånsin. fan. Jag kollade ner mot golvet och skakade löst på huvudet. "Är något fel?" hörde jag Scooter förvånade röst säga. "Jag är ledsen, jag kan inte, det är nog över för min del." sa jag och med de orden ställde jag mig upp och gick med bestämda steg ut från rummet vi satt i och in i logen. Jag bytte snabbt om innan jag skrev en lapp åt Justin som jag lämnade på ett litet bord vid soffan innan jag lämnade arenan bakom mig för att strosa ut på LA's gator lunkande tillbaka till hotellet. Det var inte alls långt och jag plockade snabbt ihop mina saker och gav mig iväg.

 

JUSTIN's POV:

 

Publiken var helt grym och jag kände hur svetten rann nerför nacken av all värme  från strålkastarna som lös upp hela scenen och jag hade dansat så värmen bara steg runt om mig. Med jämna mellanrum drog jag blicken mot backstage och såg Ariana stå som hypnotiserad och gungade med i musiken. Jag såg hur Scooter kom upp bakom henne och hur hon följde efter honom, han skulle berätta nyheten och jag kunde knappt vänta tills jag får höra hur hon reagerade.

Konserten var över och jag gick in till min loge med en gång för att hoppas få prata med Ariana. Det första jag såg när jag kom in i rummet var en rosa liten lapp som det var skrivet Justin på med gulliga bokstäver, jag vände genast lappen för att se vad som stod.

Jag vill tacka för den här underbara tiden på scenen ikväll.

Det var det bästa som nånsin hänt mig i mitt liv.

Jag hoppas att vi stöter på varandra snart igen.

Bästa önskningar , Ariana !

Längst ner på pappret under texten hade hon gjort ett sött litet hjärta och jag förstod inte vad hon menade med brevet, hon skulle ju följa med på turnén, vad hade gått snett? Det var väl det Scooter skulle berätta för henne. Jag la ner lappen i fickan och rusade ut till Scooter.

"Vart fan är Ariana?" frågade jag anklagande. "Hon gjorde ett val, jag kan inte tvinga någon." sa Scooter och höll upp händerna framför sig som för att försvara sig själv. Jag kände hur chocken inom mig gick över till besvikelse och jag gick genast in i min loge för att leta reda på min mobil. Hur kunde hon bara tacka nej sådär? Det korta meddelandet hon hade lämnar frustrerade mig bara ännu mer.

 

 

nu fick ni lite av Justins POV också :)
*Vad tyckte ni om de? vill ni ha mer ur Justins pov eller inte? 

Halva filmen hade nästan gått och jag satt som ett plåster på Justin, mitt hjärta dunkade och jag kände av rädslan för den här filmen i hela magen. "Hahah, är du okej Ariana?" sa Justin och tog sin ena arm om mig för att dra in mig mer i sin famn. "nej, vad tror du?" sa jag andfått och vände bort blicken från teven och tryckte händerna för öronen så jag inte skulle höra vad som hände.                                                   Efter nån minut tog Justin bort mina händer så jag var tvungen att lyssna. Precis då hörde jag hur min mobil började ringa och jag skrek rakt ut av rädsla vilket inte var så smart eftersom Justin slängde sig på golvet framför soffan för att få skydd och jag struntade helt i den läskiga musiken från teven och började skratta, jag höll mig för magen då jag börjat få kramp av allt skrattande. "hey, sluta skratta och svara på din mobil istället!" sa Justin irriterat och jag drog upp mobilen från bordet och svarade samtidigt som Justin pausade filmen. "Hej det är Ariana" sa jag och hade ingen aning om vem som ville mig något den här tiden. "Ariana! snälla säg vart du är! Jag klarar inte av att vara utan dig! snälla svara mig bara vart du är så åker jag med dig. Du ska inte gå igenom det här ensam och jag vill inte vara kvar här om inte du är här!" hörde jag Aimee säga desperat. fint. mitt sms räckte tydligen inte för att få henne att förstå. Jag kände hur det började tåras i ögonen och gjorde allt för att inte tårarna skulle rinna över.                                                                                                                                     "Du såg vad jag skrev Aimee, jag är ledsen. Men du kan inte veta vart jag är. Har pappa vart på dig?" det sista frågade jag och kände av oron i min egen röst, Justin la en beskyddande arm om mig och jag log milt mot honom. "Han har ringt mig hela tiden men jag blockade honom igår" sa hon tyst. "förlåt" var det enda som kom ur mig och där brast det, tårarna forsade ner för mina kinder och jag klarade inte av att prata mer med Aimee. "jag älskar dig, någon dag ses vi igen Aimee" sa jag och la på. Jag la tillbaka mobilen på bordet innan jag torkade bort mina tårar med baksidan av handen.                                     "Är du okej?" frågade Justin och jag kunde inte undgå att höra oron i hans röst. Det var alldeles tyst i hotellrummet, läskigt tyst så jag tryckte på play så filmen skulle fortsätta igen. Jag satt med fötterna upptryckta nära mig i soffan, aldrig att jag skulle våga ha de på golvet.

Vi tittade klart på filmerna, vi avslutade med komedin som var väldigt skönt att vi gjorde annars skulle jag nog aldrig våga flytta mig ifrån den här soffan. Justin fick dra mig ifrån soffan för att jag skulle flytta på mig. Jag gick efter honom hela tiden, rädd att han skulle försvinna av någon mystisk anledning eller att en demon skulle flyga in i honom och vilja mörda mig.

"Vad har du gjort med armen?" Justin tog ett hårt tag om min arm så jag inte skulle kunna dra undan den. Inne på badrummet var det ljust, så ljust att Justin såg tydliga ärr på min ena överarm.                 "Gjort illa mig" sa jag och lyckades ta mig ur hans grepp. Justin kollade skeptiskt på mig innan han tog upp sin tandborste för att borsta tänderna. Jag gjorde som han och började borsta tänderna jag med.

Jag gick in i mitt sovrum och insåg på en gång att det skulle bli en lång och hemsk natt. Det fanns en anledning till att jag aldrig såg på skräckfilmer. Jag tror att allt som händer i skräckfilmerna är fullt möjligt i 'verkligheten' också. Jag drog mitt täcke efter mig, gick med kudden under armen och tassade ljudlöst mot Justins sovrum. Det enda som hördes efter mig var täcket som släpades mot marken. När jag kom in till Justins rum log han mot mig där jag stod i dörröppningen. "Rädd?" var det enda han sa och jag nickade desperat. Han skrattade åt mig innan han satte sig upp och klappade på platsen bredvid sig som en chest att jag skulle lägga mig där. Jag gick villigt fram och la mig med mitt täcke över mig, innan jag visste ordet av det somnade jag tryggt.




VAD SNÄLL JAG ÄR! ett till chapter idag! kommentera för fler :D <3

"Varför sa du till Scooter att jag skulle sova här för?" sa jag anklagande när vi fått upp allt till Justins hotellrum, eller snarare svit. "För att jag inte ville att du skulle bo ensam." sa han och plutade med underläppen så jag började skratta. "Den där minen är så gullig" sa jag men tryckte händerna för munnen och slängde mig ner på knä när jag kom på vad jag hade sagt. inte så diskret men jag är en sån som brukar överdriva ganska mycket. Jag har alltid gjort det. "Den är nog ännu gulligare på dig." sa Justin flörtigt och drog upp mig från golvet så vi stod mittemot varandra och jag började skratta igen. Hela situationen var så pinsam. "Kan vi inte hyra några filmer?"  sa jag och tittade gulligt på Justin. "Självklart!" sa han och slog till mig löst på axeln, men tillräckligt hårt för att uppväcka smärtan i den. "Aouch" viskade jag mellan mina sammanbitna tänder och kollade bort så att Justin inte såg smärtan i mitt ansikte. "Oj förlåt, jag trodde det inte var så hårt, det var inte alls meningen. Förlåt Ariana!" sa Justin desperat och ångrande mot mig. "Ingen fara, lite öm bara" sa jag och kollade upp mot Justin med ett fake smile. "Kom vi hyr en film" sa jag för att han skulle glömma bort de som nyss hänt och gick för att sätta på mig mina kilklackar.

När vi kom tillbaka till hotellrummet hade vi hyrt två skräckfilmer insidious och paranormal activity 3, jag såg även till att få med en komedi eftersom skräckfilmer och jag inte direkt var bästa vänner. "Fegis" hade Justin sagt när jag bestämt la fram den i kassan. Vi köpte också massa chips och läsk som Justin började hälla upp i skålar. Jag tog ut två glas ur ett skåp som jag satte på vardagsrums bordet innan jag gick för att byta om till ett par svarta shorts och ett vitt linne.

              

"Vilken film ska vi börja med?" sa jag när vi kom tillbaka till vardagsrummet där Justin satt med filmerna framför sig. "Den här" sa han och viftade med insidious filmen framför sig. "Är du verkligen säker på att vi ska se en skräckfilm när du ska ha konsert imorgon?" sa jag tvekande i ett värdelöst försök att undvika just den filmen. Jag kände oron i magen över filmen och satte mig ner i soffan bredvid Justin som tog en klunk av sin coola innan han gick för att sätta på filmen.


Kommentera nu då! Då blir det ett till chapter idag!!!! PUSS på er xx

Jag satt med hela Justins crew och Justin förståss på en av de finaste restaurangerna i LA och kunde inte låta bli att le lite åt den tanken. Innan vi åkte hit så hade Justin satt på sig en lila munkjacka och ett par vanliga "Swag jeans" som han kallade det. Runt omkring oss var det ett sorl av röster, folk skrattade och pratade med varandra. Själv satt jag mest tyst och gjorde allt för att inte få ögonkontakt med någon. Scooter pratade mest om resten av Justins turné som han tydligen var ute på. Jag blev lite nyfiken och sneglade på Justin som blinkade med sitt högra öga mot mig. Jag började skratta och en sekund senare märkte jag att jag gjort ett misstag. Flera blickar vändes mot mig och Scooter som satt bredvid mig öppnade munnen för att bara prata med mig. "Ariana, Jag har en sak jag ska fråga dig senare." jag stelnade direkt till och kollade oroligt på Scooter vilket han märkte och skrattade lätt. "Ta det lugnt, inget farligt, en rolig sak. Hoppas jag i alla fall!" sa han och jag kunde slappna av igen. Jag tog en sista klunk av min coola innan alla började resa sig från bordet, jag följde de andras exempel och ställde mig upp jag med. Jag gick bredvid Justin ut genom dörrarna där vi stod och väntade på de andra. "Vad tycker du om mitt crew?" sa han och log brett, "de är väldigt trevliga" sa jag och log brett tillbaka.

"Ariana, jag och Justin har pratat och han övertalade mig faktiskt att låta dig sova i Justins hotellrum så du slipper betala ditt eget. Jag accepterar inte ett nej så vi tre åker direkt till ditt hotell nu för att packa ihop." sa Scooter och pekade på mig Justin och sig själv när han sa "vi tre".                                                "Jag vet inte... jag vill betala mitt eget rum, det går bra som det är. Det är ju bara en natt." sa jag och Justin himlade med ögonen. "Kom bara" sa han och drog mig i armen och vi hoppade in i en svart Range Rover. Scooter körde och jag satt ensam i baksätet eftersom Justin hade satt sig fram.                         Helt plötsligt tvärnitade Scooter, jag kastades fram och kände hur bältet brände till mot axeln.  "Jävla idiotförare!" skrek han. Jag svalde lusten att skrika rätt ut av obehag, tryckte istället handen mot min axel som ännu inte läkt ordentligt och log ett fakeat leende ifall någon skulle kolla bak. "Förlåt för det! gick det bra?" sa Scooter oroligt, "det gick bra." sa jag tyst och kämpade emot smärtan jag hade i axeln.  "Är du säker?" sa Justin som vänt sig om efter att ha hört tvekandet i min röst. "Ja" sa jag kort och kollade ut till vänster genom fönsterrutan.

"Justin, hjälp henne med sina saker, jag väntar här i bilen." sa Scooter, jag öppnade dörren och började gå mot ingången. Jag kände hur Justin slöt upp vid min sida men sa inget om det lite halvt skrotiga hotellet. Jag gick raka vägen till mitt rum och in i badrummet. "Behöver du hjälp med att packa någonting?" hörde jag Justin säga från den lilla hallen. "Nej jag ska bara packa ner det här från badrummet , allt annat är redan i resväskan under sängen." sa jag lugnt och några sekunder senare hörde jag det skrapande ljudet från resväskan mot golvet. Jag gick till Justin och slängde ner allt i resväskan och stängde sedan igen den. Jag skulle precis dra upp den från golvet men Justin hann före. "Jag tar den" sa han bara och jag insåg direkt att det inte var någon idé att tjata emot så jag gav honom nöjet att dra resväskan. Själv stoppade jag ner laptopen i sitt fodral, behöll den i min famn och slängde ryggsäcken över min friska vänstra axel innan jag tog gitarren i handen. "Det var allt antar jag" sa jag och dubbelkollade med blicken över rummet. "let's go" jag skrattade åt Justins barnsliga röst och gick ner till receptionen för att lämna nyckelkortet. Jag orkade inte ha kvar det, kunde lika gärna boka ett nytt rum sen när Justin och hans crew hade åkt.

Gulligt av mig att skriva chapter 10 va? ;) haha nämen! förlåt , har haft huvudvärk i över en vecka och ska till doktorn pga av det plus att jag alltid får headrush och är yr mm. är aprädd, men hoppas det inte är ngt allvarligt! wish me luck! PUSS!

Jag är med och tävlar på Touched By Bieber, en awesome tävling!!!!!

Jag älskar hennes noveller och kan verkligen inte sluta läsa kapitlerna om och om igen! längtar alltid efter fler kapitel ! Verkligen värt att kika in och kolla! ni kommer verkligen inte bli besvikna!
EN VARNING: BEROENDE FRAMKALLANDE UNDERBAR BLOGG!