swagjustinb

Jag vaknade av ett irriterande tjutande från min mobil, det var alarmet som jag ställde in igår vilket betyder att klockan är halv 9 på morgonen. Jag stönade högt och satte mig upp i sängen och gnuggade mig i ögonen. Jag gick till badrummet och borstade tänderna, det värsta jag vet är äcklig morgon andedräkt. Det var lite skrämmande att jag hade gjort mig så hemmastadd här. Eftersom att jag aldrig bott någon annan stans än på det här hotellet här i Los Angeles så kändes det som mitt hem. Dock så var det inte så stort, ett av de minsta rummet på hotellet som bara bestod av ett sovrum som hela sängen nästan tog upp, en hall som satt ihop med sovrummet och ett  litet badrum, men det funkade bra ändå.

Jag klädde på mig ett grått linne, en rosa gullig tyllkjol och massa accessoarer och borstade igenom håret och lät det hänga över axlarna som det var innan. Jag var glad att blåmärket på axeln inte syntes längre, när det var som värst kunde jag verkligen inte ha linne på mig, det var alldeles för tydligt. Jag tog upp min mobil och gick vant ner till hotellfrukosten.

Jag hade precis borstat tänderna efter frukosten när min mobil plingade till, jag tog upp den och kollade vem det var ifrån , Scooter Braun.

"Jag är utanför om 10 minuter, en svart Range Rover!"

Jag struntade i att svara och istället satte jag på mig skorna och gick ner för att sätta mig i lobbyn. I receptionen satt samma tant som satt där när jag kom hit för första början. Hon log milt mot mig när hon såg att jag kollade mot henne och jag log tillbaka. Fem minuter senare gick jag ut och precis då körde det in en svart Range Rover en liten bit bort. Jag började gå mot bilen och såg att Scooter hoppade ut och kollade efter mig. När jag kommit närmare såg han mig och jag vinkade lätt mot honom.

"God morgon, hoppa in" sa han och jag hoppade in i passagerarsätet.

"så, ska ske det bli roligt?" frågade han och jag nickade samtidigt som jag kollade ut över LA. Det var väldigt vackert här. Vi satt tysta ett tag innan Scooter bröt tystnaden.

"Så, du är väl inte härifrån va? vart är du ifrån?" frågade han och jag log lite.

"Jag är från Manhattan men reste hit för två veckor sen." sa jag och han nickade lite för sig själv.

"Är du här ensam eller är du med en kompis eller nått?" han svängde upp vid något som liknade en bakväg in till den stora arenan.

"Nej, jag är här ensam. Det är väl lite ensamt ibland men det funkar!" svarade jag samtidigt som jag öppnade dörren och hoppade ut. När vi kom in i arenan följde jag bara efter Scooter som en liten hundvalp. Han hälsade på alla och stannade ibland för att prata och presentera mig för någon.  Efter ungefär en halvtimmes av fixande med andra saker visade Scooter mig ini i ett rum med massa kläder hängandes på en ställning längs väggen framför mig och två personer stod och diskuterade om kläderna. "Ariana, det här är Ryan Good och Stacey Mclover, de kommer att vara dina stylister nu." sa han och jag möttes av två leenden. Jag skakade hand med båda innan de började diskutera kläderna med mig.

"Vi båda håller med om att du borde ha på dig en klänning, skulle du känna dig bekväm i det?" sa Ryan och jag nickade mot båda två. Stacey tog fram en gullig klänning, toppen var rosa och kjolen var röd. Jag kände hur uppspelt jag var över det här, det var nästan helt otroligt. I går satt jag på en parkbänk med min gitarr och idag står jag och provar kläder som en kändis, så coolt!

"Testa den här, den kommer att bli så cool till ditt hår" sa Stacey och log innan hon puttade in mig bakom ett skynke där jag bytte om till klänningen. Jag stod och beundrade mig själv i en spegel som fanns bakom skynket innan jag slutligen visade upp mig för Ryan och Stacey som båda gjorde tummen upp.

"Det där är klänningen, tycker du inte de?" sa Stacey och jag skrattade innan jag svarade.

"Ja, den är väldigt söt." det bubblade i magen av förväntan över det här, klänningen satt perfekt och den var verkligen hur gullig som helst.

"Borde jag ta av mig den nu?" frågade jag tveksamt och Stacey nickade samtidigt som hon sa.

"Ja, du kan ge den till mig när du tagit av den."

Jag gick åter igen in bakom skynket och drog av mig klänningen, jag tog på mig mina vanliga kläder igen och gav Stacey klänningen som stoppade in den i ett svart fodral innan hon hängde den på en enskild ställning. Vi satte oss i en liten soffgrupp som var i ett hörn av rummet och pratade i kanske en timme innan Scooter kom in och frågade om jag kunde följa med honom och självklart kunde jag det, jag skulle inte direkt sagt nej. Allt kändes så overkligt att jag inte ens tänkt på vad jag skulle framföra för låt eller hur det skulle gå till.

Nu var jag faktiskt snäll o laddade upp chapter 6 även fast jag inte hade fått så många kommentarer jag sa :P såå KOMMENTERA !! :) EMY